Är du sugen på att börja springa? Det kan kännas svårt och jobbigt i början, särskilt om du inte är van vid löpning eller träning överlag. Här får du tips på hur du kommer igång med löpning.

Det viktigaste är att inte ta ut dig själv i början. Du är taggad och vill förmodligen köra järnet direkt, men det är viktigt att du undviker det och tar det lugnt till en början. Även om du är van vid någon annan träningsform som till exempel skidåkning som gör att du har god kondition bör du ta det lugnt. Kroppen är inte van vid att springa och då finns det risk för belastningsskador om du tar i hårt. Börja med korta pass och kom ihåg att stretcha både före och efter.

En annan sak som är viktigt att tänka på är vilka skor du har. Det bästa är att gå till en butik som erbjuder professionell utprovning av löparskor. Då får du skor som passar just dina fötter och din löpstil.

Ett tredje tips är att investera i en smartklocka. Olika smartklockor har olika funktioner. Några av de vanligaste funktionerna är GPS, pulsmätare och mätning av hur snabbt och långt du springer. På många smartklockor kan du även lyssna på musik eller ljudbok och ta emot samtal. En fördel med att använda smartklocka är att den loggar din löpning. Du ser precis hur snabbt och långt du har sprungit och du ser de framsteg du gör svart på vitt.

Under vintern kan det vara svårt att ha idrott och att utöva sporter utomhus. Även under våren och försommaren kan dock allergiker ha besvär som förvärras av att idrotta utomhus. Då kan inomhusidrott vara ett bra alternativ. Det är inte bara bollspel som går att utöva inomhus. Men vad kan man egentligen göra på inomhusidrotten?

Låt eleverna planera lektioner

Ett alternativ kan vara att låta eleverna planera lektioner. De kan få göra ett underlag som läraren sedan läser igenom. Det är viktigt att se till att alla elever får vara med och att det inte blir allt för komplicerade saker som planeras.

Första hjälpen

Första hjälpen kan också vara klokt att lära ut under idrottslektionerna. Vet eleverna till exempel vad de ska göra om någon stukar foten under lektionen?

Idrottsteori

Idrott och sport handlar inte bara om att springa. Det finns också en hel del teori man bör kunna. Vilken påverkan har träning på kroppen egentligen? Inom Skolverkets läroplan står det att en del idrottsteori ska ingå inom de allra flesta årskurser. Teorin kan dock ofta hamna i skymundan eftersom att det kan vara lite jobbigare för läraren att planera en teorilektion än att ställa upp koner för fotboll.

Blir kroppen förvirrad om du kör både konditionsträning och styrketräning? Eller kan de faktiskt gynna varandra och göra dig ännu mer stark och uthållig? Och hur ska man egentligen gå tillväga för att få ut bästa möjliga resultat?

Det rekommenderades länge att man inte skulle köra någon form av konditionsträning om målet var att bygga muskler och bli så stark som möjligt. Dock har man kommit fram på senare tid att det faktiskt går så länge du lägger upp träningen på rätt sätt. Du kan inte köra fem styrkepass för benen och sedan lägga till fem pass på cykeln. Det blir en stor överansträngning för benen.

Många träningsexperter säger att du får bäst resultat om du först styrketränar och sedan kör kondition. Låt det gärna gå minst en dag mellan passen. Så investera i bra träningskläder från till exempel Aim’n, signa upp på gymmet och lägg upp ett smart träningsschema. De flesta gym erbjuder en gratis genomgång där du kan få hjälp med ditt träningsupplägg. Träningsexperter säger även att det är bättre att cykla än löpa om du vill lyfta vikter samtidigt. Glöm inte bort återhämtningen som är minst lika viktig som själva träningen. Om du inte vilar mellan passen kommer du inte få det resultat som du önskar.

Sport och idrott är av yttersta vikt för folkhälsan. Där är alla eniga. Problemet är bara hur man kan tillgodose behovet efter vars och ens behov. Som tur är finns det alltid något som passar för alla bara man letar lite men det vore önskvärt om det fanns lite mer tid för att lära sig om idrott i skolan. Det är ju nämligen så att de goda rutiner man uppodlar i ungdomen följer en genom livet. Oavsett om det gäller ridning, fotboll eller innebandy så är det glädjande att prata med en aktiv pensionär vilken med ett leende på läpparna berättar hur hen började i unga år med sin älsklingsidrott.

Bra för hälsan

När man börjar läsa på om artros, benskörhet, blodomloppet och om kroppen i allmänhet så är det anmärkningsvärt att lägga märke till hur mycket ett aktivt liv stärker kroppens alla funktioner. Därför är det så viktigt och naturligtvis roligt att motionera och röra på sig. Det svåra är bara att se till att de unga förstår vikten av att sporta och idrotta så att de fortsätter genom hela livet med detta. Samtidigt så är det bra att passa på att säga att det aldrig är för sent att böra röra på sig. Ett sunt sinne i en sund kropp heter det ju så väl mött ute i ett motionsspår eller en sportplats nära dig!

I läroplanen från Skolverket framgår det att idrott eller sport ska finnas med i undervisningen. Sport och idrott i en och annan form har funnits med i skolans värld länge, men från början hölls det inte några direkta idrottslektioner utan då fick man utöva sport på fritiden. Dessutom var barn ofta mer aktiva förr än vad de är i dag. Då fanns inga mobiler, surfplattor eller datorer. Eleverna var ute på rasterna, lekte kull, spelade boll eller sprang runt. På fritiden fick man gå hem till kompisen för att kunna leka. Det var inte heller lika vanligt att man fick skjuts till sina fritidsnöjen. Det var gång eller cykel som gällde.

Skolidrott lär barnen om kroppen

En av anledningarna till att idrott och olika sporter finns i skolan är för att barnen på ett praktiskt sätt ska lära sig om kroppen. Inom ämnet idrott och hälsa betonas både vikten av att röra på sig och av att röra sig på rätt sätt. Det är inte bara att ge sig ut och springa utan man måste värma upp och efter träningen ska man varva ner för att inte få ont.

Inom ämnet lär sig eleverna också kartkunskap genom orientering, dans och koordinationen ökas upp. Balans, kondition och styrka tränas också. Med en korrekt utförd undervisning ska eleverna ha kunskaper inom flera idrotter och även inom saker som simning och livräddning.

Elever tipsas om olika sporter

En annan anledning till att det finns idrott i skolan är att barn som inte idrottar på fritiden ska få prova på några olika aktiviteter. Vissa kanske inte har hört talas om fotboll eller skridskor innan och då finns det chans att göra det gratis inom skolidrotten. Det gäller dock att skolan har lite koll så att det inte blir för många aktiviteter som kräver att eleverna måste ha egna saker. Skolan får nämligen inte kosta pengar. Det är till exempel inte tillåtet att sätta underkänt på en elev om denne inte har möjlighet att ha med sig skridskor hemifrån.

Eleverna blir piggare och samarbetar bättre av idrott

Man har också i studier sett att elever som idrottar blir piggare och får bättre studieresultat än andra elever. Det kan dock variera beroende på elev. Om skolan har placerat idrottslektionen i slutet av skoldagen är det också ganska osannolikt att idrotten har någon påverkan på prestationen dagen efter.

Man kan dock se att många elevers samarbete och förmåga att samarbeta blir bättre efter att de utövar lagarbete på idrotten. Plötsligt är elever som inte pratat tidigare bra kompisar och de kan samarbeta bra i även svårare ämnen som inte har med idrott att göra. Idrotten kan också ha stor positiv påverkan på skolarbetet i övrigt.

När det gäller skolidrott kan det vara så att några elever inte vill delta i sporterna. Det kan ha flera orsaker. Om det är elever som varje dag det är idrott stannar hemma eller har ogiltig frånvaro kan CSN ta beslut om att dra in elevens studiestöd eller studiemedel. Då måste skolan ta tag i saken och se över varför eleverna inte vill delta. Men vilka orsaker kan finnas och vad gör man åt dem?

Idrott intresserar inte

En anledning till att elever inte vill vara med på idrotten är att de helt enkelt inte är intresserade av de sporter som utövas. Då kan ett alternativ vara att skolan pratar med eleverna. Kanske kan de gå igenom de moment som behöver göras och sedan gå promenader eller arbeta lite fritt på andra idrottslektioner.

Skämmas för sin kropp

Under skolåren kan det förekomma att elever börjar se mer på sina kroppar och det kan vara så att vissa elever inte känner sig riktigt överens med sin kroppsform eller med sin kropp i övrigt. Då kan det vara jobbigt att byta om och duscha tillsammans med andra. Kanske kan eleven då få ett eget omklädningsrum? Det kanske går att låta eleven byta om på en toalett som har en dusch? Om idrottslektionen ligger sist på dagen kan ett alternativ också vara att eleven byter om och duschar hemma efter lektionen. I simhallar och annat kan det ofta finnas enskilda bås att byta om och duscha i, vilket kan vara en stor fördel. Om eleven inte vill visa sig i bikini inför alla andra i klassen kanske man kan dela upp sig i mindre grupper, eller så får eleven gå ensam med läraren till simhallen och visa sina kunskaper. Då kanske flera övningar kan visas på samma gång så att eleven inte behöver gå med till simhallen varje gång under terminen.

Enformig idrott

Det kan också vara så att eleverna tycker att idrotten är för enformig och då vill de inte delta. Kanske har det bara spelats fotboll de senaste 20 lektionerna och eleverna har tröttnat. Då kanske skolan får göra om sin undervisning så att den faktiskt följer läroplanen och se till att idrotten är lite mer omväxlande för de elever som ska delta. Det kan bidra till mer inspiration och intresse från elevernas sida.