Man kan inte bortse från att det finns en hel del skaderisker med hästsport. Varje år ringer flera hundra personer till SOS och berättar om att en olycka relaterad till ridsport eller annan hästsport har hänt och att hjälp behövs. Inom fotboll och hockey kan man se spelare ligga på marken efter en liten smäll men när det gäller ridsport ställer sig ryttaren ofta upp snabbt igen. Men vilka skador är egentligen vanligast och kan man minska risken att drabbas?

Vanliga skador inom hästsport

Det finns flera skador som är lite mer vanliga än andra inom just hästsport. Det förekommer till exempel ofta att ryttare drabbas av hjärnskakningar efter hårda avramlingar. Det är inte heller sällan ryttare och kuskar kan drabbas av smärta i nacke eller rygg efter fall. Skadorna är inte alltid allvarliga men det kan göra ordentligt ont. Även benbrott förekommer.

Minska skaderisken

Genom att ha koll på hur hästar reagerar och genom att träna fallteknik kan man undvika att skadas. Vid en avramling bör man till exempel undvika att ta emot sig med händerna utan man ska istället rulla ihop sig och rulla bort från hästen.

Skyddsutrustning

När man håller på med hästsport ska man alltid använda sig av den skyddsutrustning som finns. Ett par bra skor som inte fastnar i stigbygeln, en hjälm och en säkerhetsväst som skyddar rygg, nacke och inre organ vid fall är alltid bra som extra säkerhet. Många ryttare kan vittna om att väst och hjälm räddat livet på dem när hästen råkat sparka eller trampa dem efter avramlingen.

På ridskolor kan man ofta se en hel del tjejer och kvinnor som springer runt bland hästarna. Ridlärarna är ofta kvinnor och det kan skrämma bort en del män och pojkar från sporten. Men när man tittar lite närmare på det är det faktiskt inte alls bara tjejer som rider och kör häst. När det gäller elitryttare är en stor del av de tävlande faktiskt män och inom travsporten är den större delen av kuskarna och tränarna av manligt kön.

Att börja på ridskola som man

Om man är man och vill börja rida behöver man inte oroa sig för att man inte ska vara välkommen på ridskolan. Där får alla vara med och ta ridlektioner. Ofta pratar man inte om kön eller liknade utan man talar oftare om vilka mål man har med ridningen, om vilka hästar man gillar och så vidare.

Det är bra att veta att ingen har blivit en bra ryttare utan träning. Man måste börja någonstans för att bli bra på det man vill göra. Om det känns jobbigt att vara med i en vanlig ridgrupp finns det också möjlighet att ta privatlektioner för en ridlärare man känner ett förtroende för.